Garbo, Nacka Skoglund, Slas, Dagerman, Fogelström, Grünewald. Alla knapert uppväxa i dessa kvarter. Makalöst framgångsrika men ofta till högt pris. Vi stiftar under vandringen bekantskap med några av dessa, vissa märkta av oro och spirituosa.
Vandringen startar från Skanstull T, norrut på Götgatan. Passerar Nytorget och Sofia kyrka. För att landa i Barnängen vid Hammarby sjö, med hospital och barnarbete i fabrikerna.
Lärarhandledning. Klicka.
Stopp 1. Götgatan 97. Idag en butik med dammode. 1920 början på en Askungesaga.
Gmap GStreetView Goto OpenStrMap
På adressen Ekengrens renommerade herrfrisering.
Nyss konfirmerade Greta Gustafsson anställdes 1920 som tvålflicka. Lönen behövdes för pappa sopåkaren hade dött i spanskan och mamman hankade sig fram med sömnad.
För rakningen blev Kristian Bergström tvålad av femtonåringen, så förtjust att hon erbjöds anställning på PUB. ägt av pappa Paul U Bergström. Först som springflicka, sedan expedit för konfektion och extraknäcket att medverka i reklamfilmer.
Mera om om Garbo och PUB i StockholmsMix. Klicka
Stopp 2. Götgatan 91. Biffiga gäster på McDonalds.
Gmap GStreetView Goto OpenStrMap
Lisbeth Salander upptäcker hästsvansmannen gå in på McDonald’s på Götgatan 92. Där han pratar med en man i skinnväst. Sid 179 i Flickan som lekte med elden. Magge Lundin och Nieminen konstaterar hon på sid 18.
Samma figurer som hon sett utanför Blombergs konditori. Av allt att döma Gunnarssons konditori på andra sidan Götgatan, nummer 92.
Mera om Stieg Larssons skrivning om Götgatan. Klicka till StockholmsMix.
Stopp 3. Blekingegatan 32. Maskrosbarnet som blev världsberömd Kameliadam
Gmap GStreetView Goto OpenStrMap
Vi gör en avstickare västerut till Blekingegatan 32. I huset (nu ersatt med ett annat) föddes Greta Gustavsson 1905. Hon bodde med föräldrarna och två syskon två trappor upp i ett rum och kök. Spanskan tog systern. Pappa sopåkaren dog strax efter så mamman fick klara uppehållet med sömnad.
Greta lämnade Blekingegatan1926 för flytten till Los Angeles. Då hade hon gått Dramatens elevskola, spelat teater och medverkat i flera filmer. Mest känd är Gösta Berlings Saga, regisserad av hennes välgörare Mauritz Stiller.
Innan var hon expedit på PUB vid Hötorget. Hon mannekängade och syntes i reklamfilm. Skådisdrömmen väcktes av idolerna hon såg utanför Mosebackes Södra Teater.
Hon tog namnet Garbo 1923. Huset revs på 70-talet. Insmuget på hörnan mot Tjurbergsgatan finns en liten byst av skådespelerskan.
Bildgåta 1. Var dyker detta upp under vandringen?
Mellanstick. Backa klockan och Mindcrafts Notch Persson är granne med Garbo, på Söder och i Hollywood
Garbo gjorde som kurtisan filmen Kameliadamen till en klassiker 1936. Efter krigsutbrottet slutade hon filma, mytiskt folkskygg. Kanske mer maskros mer än kamelia för flickan från Blekingegatan. Amerikanska Filminstitutet rankar Greta Garbo som Hollywoods genom tiderna femte främsta skådespelerska.
”I want to be alone”. Klassiska repliken i filmen Grand Hotel spikade Garbomyten. Hon bodde på Beverly Hills och blev ännu mer skygg och ensam 1942 då hon avslutade karriären. ”Hennes hus” i LA annonserades till salu för 10 miljoner dollar 2023.
”I’ve Never Felt More Isolated” säger Markus Notch Persson, Det avslöjar han från huset i Beverly Hills, köpt för 70 miljoner dollar. Taget från de arton miljarder kronor han tjänat på Minecraft.
Dataspelet är världens mest sålda utvecklat av Mojang, i en fyrarummare på Åsögatan 140 – 500 meter från Garbos barndomshem på Blekingegatan 32. Notchs lyxvilla ligger 700 meter från Greta Garbos forna hus i Beverly Hills.
Stopp 4. Katarina Bangata 42. Kultplats för vår tids helgon
Gmap GStreetView Goto OpenStrMap
Sedan många julaftnar firar ett hundratal Hammarbyfans Nacka Skoglund, utanför barndomshemmet på Katarina Bangata. På 50-talet legendarisk lirare i landslaget och hyllad som vajande majskolven i Milan.
Han dog 1975, 54 år gammal, folkskygg och tärd av spriten. På Katarina Bangata 42, i samma lägenhet där han växte upp.
Klockan tio, julafton och Nackas födelsedag, samlas bajarna utanför porten, dricker glögg – och firar igen kl. 12 vid Nackas staty femtio meter bort. I gatuvecket som sedan 2001 heter Nackas hörna, syftande på inskruvade målet från hörnflaggan. Mer helgonförklarad än så kan man inte bli i vår tid.
Se videon
Stopp 5. Sofiagatan 5. Katarina södra skola, fattigplugg med stolta anor
Gmap GStreetView Goto OpenStrMap
Varför plätten där Katarina Bangata kröker mot Katarina södra skola döpts till Greta Garbos Torg är oklart, för så mycket till torg är det inte. Lite i skymundan finns ett konstverk föreställande Garbo.
Hellre då Rosenlundsparken namnad till Greta Garbos Park, nära hemmet på Blekingegatan. Fast lilla Greta korsade nog här Södermannagatan på väg till Katarina södra skola. Sex år gick hon där med många A och AB, utan att läsa läxorna.
Andra elever som blev berömda är Nacka Skoglund och orkesterledaren Arne Domnerus.
För att vara en fattigskola blev skolan präktigt byggd i samma nyrenässans som Kungliga Biblioteket. Med plats för 1800 elever vid starten 1888. Idag 500 barn i låg och mellan.
Ett par decennier tidigare tjänade Malongen som stadsdelens folkskola. Eleverna frös men mycket historiskt fanns i väggarna. Väveri för uniformer bland annat sedan cirka 1660. Sjukhus under Gustav III och sedan fattighus. Från 1960-talet konstnärsateljéer, där Slas var hyresgäst.
Stopp 6 Nytorget. Dags för blodbesudlad vandringpaus
Gmap GStreetView Goto OpenStrMap
Avrättningsplats på medeltiden. Trähusen från 1700-talet populär fond för solbad.
Här vid Nytorget träffar Henning Lotten i P A Fogelströms Mina drömmars stad. Och hon flyttar hit då Henning dör i lungsoten. För att själv dö så barnen får klara sig själva vid Nytorget. I Barn av sin stad försörjer tolvåriga Emelie syskonen med fabriksjobbet på Norrmalm.
Massans jubel på torget fick bödeln att piska Jakob Johan Anckarström extra hårt, trots att kungamördaren redan var illa hudflängd på Hötorget och Riddarhustorget. Det hände i april 1792 följt av fångkärretransport till avrättning på Hammarbyhöjden.
Matbristen krigsåret 1917 ledde till upplopp, känt som potatisupproret på Södermannagatan.
Stopp 7, Skånegatan 101. Vita bergen med fattigkåkar och kyrka ovanpå stadens största datorhall
Gmap GStreetView Goto OpenStrMap
Sofia kyrka sköter kommunikationen uppåt. Under kyrkan finns ett skyddsrum omgjort till datorhall där Bahnhof sköter kommunikationen neråt.
Några fattigkåkar sparades då Sofia kyrka byggdes 1906, högst upp på Vita bergen. Skildrat av P A Fogelström i Vita bergens barn . Tacka politiska eldsjälen Anna Lindhagen för att rester av kåkstaden finns kvar.
Ledtråd bildgåta: port för kvinnor och fågelunge
Stopp 8. Klippgatan 20. Fattigkvarteret som var rikt på barn
Gmap GStreetView Goto OpenStrMap
Stig Claesson hann med 88 böcker med oefterhärmligt språk, söderslang eller snarare Slasslang.. Och ett oräknat antal teckningar, några illustrerade Per Anders Fogelströms böcker. Sonen Nils Claesson vidgar i boken Blåbärsmaskinen bilden av sin far, försupen och ofta elak.
Stig Claesson växte upp i barnrikehuset på Klippgatan 20 och sov i ”morsans kökssoffa” till han blev nitton. Lärde sig det bibliska av söndagkolläraren Per Anders Fogelström. Mindre bibliskt då Stigs mamma slängde ut kvartande bohemen X.et Erixson, trots att han var konstprofessor.
Mindre bemedlade kunde med lite tur studera i en realskola. Stig Claesson Slas gick i Katarina Realskola., Fast realskolemössan gömde han för att slippa bli retad som kissedoggare och kanske åka på stryk. Han kallades Kristallare efter kvarteret Kristallen med fem Sunnerdahls barnrikehus. Med 400 barn och ungdomar i husen då Stig var barn.
Med ett arv donerade Magda Sunnerdahl till en stiftelse, som fyllde så gott som hela kvarteret Kristallen med hus för fattiga och barnrika familjer.
Stopp 9. Klippgatan 19. I ”Judekåken” sitter det historiska i väggarna
I folkmun judekåken, ett hus fattiga invandrare. Officiellt Heckscherska donationen , efter Sophie Heckscher som 1911 gjorde bygget möjligt. Judiska flyktingar från Östeuropa drogs till Södermalm och synagogan på Sankt Paulsgatan. Gårdfarihandlare Bernhard Grünewald familj hörde till de obemedlade som flyttade runt på Södermalm, på Hornsgatan bland annat. Isaac var ett av de tretton barnen.
Visserligen trångt i stiftelsehuset, med ett rum och kök eller kokvrå. Men modernt med el, gasspis och rinnande vatten. Delad toa med grannarna och badkar i källaren. Barnen fick dagliga gratismål. Gott om plats för lek på obyggda tomter, även om det fanns en viss distans till kristallarna på andra sidan Klippgatan.
Stopp 10. Bondegatan 74. Kvinnohuset fostrade Per Anders Fogelström
Gmap GStreetView Goto OpenStrMap
Hit till Daneliiska donationens hus Bondegatan 74 flyttade Per Anders Fogelström 1926 med sin mor och syster; för att bli kvar tills han blev 20. Först C-porten i en etta med kök och sedan ingången A.
Efter att familjen lämnat revolutionens Petrograd/St Petersburg 1917 hade pappa Aseadirektören förskingrat och stuckit till Amerika. Mamma Naemi uppfyllde stiftelsens villkor: mindre bemedlad kvinna icke tillhörig politisk eller facklig förening. Inga karlar i bostaden.
Om uppväxten omgiven av kvinnor berättar Fogelström om i boken Kvinnoland.
Med faster pengar kunde Per Anders studera på Whitlockska skolan där han dolde var han bodde. Och hemmavid doldes skolgången på Östermalm för att inte bli retad som kissedoggare. Kluvenheten ledde till att han hoppade av gymnasiet och blev bokhandelsbiträde.
Svar bildgåtan: porten till Daneiistiftelsens hus där Per Anders Fogelström tillbringade barnaåren.
Stopp 11. Bondegatan 63-65. Tvålfabriken och en björn med eget badrum
Gmap GStreetView Goto OpenStrMap
Grosshandlare J W Holmström månade om sin personal på Barnängens Fabrik vid Stora Bondagatan (idag Bondegatan nr 65-55 mellan Erstagatan och Ploggatan).
Som jägare var han djurälskare och anlade ett Zoo med allehanda fåglar i Barnängsbacken upp mot Åsögatan. Malmgårdens clou var björnen som inte tycktes nöjd med burens badrum och sängkammare. För han blev folkilsken och sköts. Lika illa gick det för ersättarna.
Fast björnens levde vidare i loggan för Barnängens tekniska fabriker – som inte bara gjorde tvål, utan också bläck, parfym och Vademecum munvatten.
Statyn med björnen vid morteln finns inte längre på Skansen. Det gör däremot en del av Tottieska malmgården som efter starten 1868 fungerade som Barnängenfabrikens kontor. Malmgården skapades av Skeppsbroköpmannen Charles Tottie på 1770-talet.
Stopp 12. Vitabergsparken. Från Strindberg till Carl Anton
Strindberg ägnar ett kapitel åt Hvita bergen i Röda rummet. Då nämnd ”stadens fattigaste och mest vanlottade trakt”. Det var arbetsfolk från textilfabrikerna som på 1700-talet bosatte sig runt två kullar. Den ena där kyrkan ligger. Den andra med en friluftsteater.
Parkteatern minns vi från TV-programmet Carl-Anton i Vita Bergen.
Åren efter kriget ledde Fogelström en klubb för ungdomar över femton på f d Ceders café i Vitabergsparken. Flera i Vitabergsklubben blev kändisar: Stig Slas Claesson, Södermalmskildraren Svante Foerster och aktrisen Catrin Westerlund,
Stopp 13. Tegelviksgatan 42. Spår av1700-talets armod i Barnängens Manufaktur
Gmap GStreetView Goto OpenStrMap
Säg Barnängen och man tänker på tvål för röda bebisstjärtar. Det finns en annan koppling. 1691-1826 fanns Barnängens manufaktur med väverier och spinnerier på markerna ner mot Hammarby sjö. Namnet Barnängen har sitt ursprung i ett barnhem tillhörigt Danvikens hospital på 1500-talet.
Vi avslutar vandringen med att uppleva fabriksmiljön från sent 1700-tal.
Uppfostringsanstalten för flickor 6-17 år på Gaveliusgatan 6 är daterad 1870, i en tid då ungdomar kunde dömas till tvångsarbete med stöd av lösdriverilagen. Gatunamnet är satt efter handelsmannen Johan Gavelius som startade tillverkningen av uniformer 1691.
Klädesfabriken var Stockholms största arbetsplats med som mest 600 arbetare – ökänt för stadens lägsta löner. Fattigdomen skildras i P A Fogelströms Vävarnas barn.
Ett hundratal barn 10-15 år arbetade i fabrikerna och ännu fler hos underleverantörer i hemväverierna. Om de hade turen att bli så gamla.
En präst i Maria församling skrev om Barnängen: ”Och i desse sumpige, fuktige och osnygge rum bliva barnen födde och uppfödde, här bliva de vanskötta, här få de frysa och svälta. Kan här annat bliva än hjärtsprång, slag, trånsjuka? Sannerligen är icke underligare, att något enda barn här kan bliva vid liv, än att de fleste snart dö”.
/ Av Ingemar Lindmark
