Som kunde blivit ett svenskt Bastiljen
20 juni 1810. Dagen som definitivt satte punkt för gustavianska erans överdåd. Med en spirande demokrati, på väg mot ett mer jämlikt Sverige. Fast kalabaliken var snudd på en revolution, som i Paris.
- Vilka fanns bakom drevet mot syskonen von Fersen?
- Kronprinsen Karl August giftmördad?
- Utan franska jättemutan ingen Bernadotte på tronen?
Freden 1809 blev dyrköpt. Riket amputerades med en tredjedel. Ekonomin i kaos och många fruktade att landet skulle styckas av stormakterna, som i Polen. Lågadliga revolterade mot aristokratin och kickade Gustav IV Adolf. Ny regeringsform öppnade för en vårflod av pamfletter som hetsade breda folklagren.

Kunde mordet på greve Axel Fersen blivit en tändande gnista till folkets blodiga revolution, som i Frankrike? Riddarhustorget ett svenskt Bastiljen?

Trots nio hundra förhör blev det inte klarlagt vilka krafter som bakom. Vem fanns bakom spridningen av upproriska flygblad, den tidens fake news i sociala medier. Och vem finansierade dukatutdelningen och gratis sprit på krogarna? Frågorna väcks under vandringen genom Södermalm och i Gamla stan.

Stopp 1. Liljeholmens forna värdshus (ungefär Liljeholmsvägen 8).

Bara några lindar finns kvar efter Liljeholmens värdshus, som revs för ett stationshus 1901. Och sedan asfalterades för E4an. Ursprungligen byggt som jaktslott i karolinerstil för drottning Kristina. Följt av värdshuset, gästat av poeten Lasse Lucidor. Med ett bra läge för törstande till lands och till sjöss, vid Mälarinfarten och Södertäljevägen.

20 juni 1810 efter kl 10. En ovanligt kall och blåsig dag för att vara midsommartid. Efter övernattning vid Salems kyrka rullar vagnarna med döde kronprinsen Karl August in till Liljeholmens värdshus. Vagnarna är slitna och dammiga. 25 husarer eskorterar – trötta efter veckolånga färden från Skåne.
Vid uppehållen på prästgårdarna hade bönder erbjudit sig dra dra likvagnen, som då Gustav II Adolfs stoft hämtades från Tyskland. För anspråkslöse Karl August var lika älskad som de adliga var hatade. För den vidlyftiga skjutsplikten inte minst.

Livgardets ryttare kommer från Södermalm tillsammans med hovdignitärer och lakejer. Efter elva anländer greve Axel von Fersen tillsammans med bror Fabian. Som riksmarskalk inspekterar han att tåget är rätt ordnad efter hovetiketten.

Kusken har försports oron i staden och varnar Fersen att sätta sig i galavagnen. Greven avråddes att följa tåget, ett anonymt brev på morgonen. Varningar som han också fick då han 5 juni for till huvudsaden från sitt slott i Östergörland. Ett gott alibi om det inte vore för spridda uppfattningen att kronprinsen giftmördats av livmedikusen Rossi, skickad till Skåne av syskonen Fersen.

Liljeholmen låg under Årstagård. Årstafrun Märta Helena Reenstierna gifte sig på värdshuset och lät sig ofta ros dit. Bellman var också gäst. På väg till systern på Hägerstens gård stupade hästen i Nybohovsbacken. Varvid Bellman på krogen diktade ”Uppå Herrans vilodag vilar jag och min gelike. Chaisen ligger uti dike; Hästen uti Karons rike, och på Liljeholmen jag”.
Mera om Årsta och Årstafrun i StockholmsMix. Klicka.
August Strindberg avslöjar i Tjänstekvinnans son sin trassliga tillblivelse, spårad till Liljeholmen:
Stop 2. Hornstullsstrand 1. Träbron från Liljeholmen landade där vi ser badhuspråmen.

Promenaden längs Liljeholmsviken bör helst ske en solig dag, inte kall och blåsig som 20 juni 1810. Njut av väggmåleriet och en glass på en uteservering. Södermalm sticker ut som ett horn, därav namnet. Hornstull fortsatte i Hornstullsgatan, numera omdöpt till Bergsunds strand och Hornsbuksgatan efter ett medeltida tegelbruk. Ungefär där, vid badhuspråmen, fanns Liljeholmsbron – sedan 1600-talet stadens utfart söderut.
Vid tolvtiden syns kronprins Karl Augusts liktåg försiktigt ta sig över smala träbron över Liljeholmsviken. Den bågnar under tunga vagnarna och vatten tränger upp i springorna.

Först kommer femtio ryttare från Livgardet. Sedan vagnar med hovdignitärer dragna av en eller två skimrar.


Efter hovekipagen följer en glänsande kaross. Den dras av sex vita hästar ledda av livréprydda lakejer. Åtta betjänter omger vagnen med en förgylld grevekrona på taket. Bakom fönstren skymtar en man med ordnar och ordensband utanpå svarta rocken. Axel von Fersen, fortfarande reslig men hårsvallet är ovanligt grått för hans 54 år. Marskalkstaven med sorgflor är symbol för att han efter de kungliga är mäktigast på slottet.
Fyra svarta hästar drar gamla likvagnen tätt efter Fersens ekipage. Fyra ryttare håller hörnen på kisttäcket, dammigt efter den långa resan från Skåne. Lika anspråkslöst som Karl August själv, vilket gjort honom mäkta populär i vida kretsar. Först med namnet Christian August som en slags dansk vicekung i Norge. Efter ankomsten i januari 1809 i Sverige hyllad för modesta vanor. Klok och rejäl men tafatt i kvinnors närhet enligt drottning Hedvig Elisabet Charlotta.

Symboliken kunde inte vara tydligare. Tåget markerar en brytpunkt mellan gustavianska överdådet och ett mer modest Sverige. Från envälde och priviligierad aristokrati till ett mer jämlikt. Med ansats till demokrati, i regeringsformen spikad av riksdagen 6 juni 1809.

Mellanstick
I december 1808 slöts fred med danskarna, där prins Kristian August som en slags norsk vicekung hade lett kriget mot Sverige. Olycksalige monarken Gustav IV Adolf förpassades från tron och rike i maj 1809. Ersatt av sin farbror hertig Karl, krönt till nummer XIII. Freden i Fredrikshamn i september 1809 blev dyrköpt, förlust av Finland, Åland och Lappland öster om Torne älv.
Hur inom rikets gränser vinna Sverige åter? Liera riket med Norge! Att låta barnlöse Carl XIII adoptera danska prinsen Christian August tycktes vara ett smart drag. En kunglig förening i sikte med Norge och kanske även Danmark, likt medeltida Kalmarunionen.
En fabel om räven och rävhonan i Nya posten fick stor spridning. Att det var syskonen Fersen som ämnade ta livet av kronprinsen var inte svårt att se. Flygblad, tryckta och handskrivna, spreds i Stockholm. Fanns att läsa på krogarna och andra sattes upp på väggarna.
Karl August hälsa försämrades under resan för att se militärmanövern i Skåne. Fabian von Fersen skickade livmedikusen Rossi, som sökte kurera tronföljaren, först i Karlskrona fram till han faller av hästen och dör. Där han 28 naj bevittnade exercis på Kvidinge hed. Innan hade Karl August mött sin bror Frederik Christian i Helsingborg – någon mil från Danmark varifrån Jean Baptiste Bernadotte två år tidigare hade tänkt invadera Skåne. Tre kronprinsar rekryterade från fienden, för även Frederik var påtänkt som tronföljare innan Bernadotte valdes.
Stop 3. Hornstull lantlig idyll där liktåg blev upptåg

Efter bron passerar liktåget tullhuset, där bönderna sedan januari inte längre behövde tulla för varorna. . Det var en vecka innan Christian (Karl) August anlände till Svinesund i Bohuslän.
Åt Långholmen till stiger röken från gjuteriet i Bergsunds mekaniska verkstad. Samuel Owen har i denna verkstad utvecklat den första svenska ångmaskinen som fungerar. Men nu har han startat egen verkstad på Kungsholmen.

Robert Fultons succé med ångdrivetfartyg på Hudsonfloden har väckt intresset för kanaler, för man slipper hästdragningen längs strandkanten. Baltzar von Platen, revoltör bland 1809 års män, fick i maj OK att med soldater gräva för Göta kanal.
Intill Bergsunds gjuteri ligger Långholmens spinnhus där hovdamen Magdalena Rudenschöld 1794-1796 var inburad för att med sin älskare Gustav Mauritz Armfelt ha konspirerat mot Karl XIIIs förmyndarregering. Innan fick hon schavottera vid skampålen på Riddarhustorget.
”Med sin kalla min har han ett mycket känsligt sinne och stor redbarhet. Ju mer man lär känna honom, desto mer håller man av honom; det är en av de sällsynta och pålitliga människor som vårt tidevarv endast sparsamt frambringar.” Gustavianen Armfelt, sedan 1809 en av rikets herrar i Karl XIIIs regering) om sin vän Axel von Fersen. (Armfelt ogillade tronföljarvalet Bernadotte. Han landsförvisades 1811 till Finland för att tjäna kejsare Alexander).
Vid platsen där Högalidskyrkan finns idag syns Kristinehovs malmgård omgiven av trädgårdar och orangerier. Gården är donerad till Borgerskapets Gubbhus och byggs om för medellösa borgare.

Åskådare kantar Horntullsgatan, glesbygd med trädgårdar och enstaka hus. Tystnad är påbjuden av överståthållaren. Fast i larmet är det svårt att särskilja hopens hurrarop och tjut.

På kala berget snurrar väderkvarnsvingar i blåsten (Högalidskyrkan idag) Staden med stenhus uppenbarar sig och tåget viker av mot Hornsgtan, som för Kristinehov inte når längre västerut.
Gaggige hertig Karl, sedan 6 juni kung Karl XIII, finns inte med i tåget. Han och statsråden sitter i konselj på Haga slott för att sköta enklare ärenden. Den som bestämmer är generalen Carl Johan Adlercreutz, hjärnan bakom statskuppen och utnämnd till statsråd maj. Följaktligen svuren fiende till gustavianerna, vilket stärker misstanken om vem som ytterst fanns bakom hetskampanjen mot greve Fersen. Kungen och regeringen lämnar Haga först vid fyratiden.
Stop 4. Hornsgatan 49-39. Patrasket vid träsket hämnas högvälborna
Från Adolf Fredriks torg (Mariatorget) ser man sorgetåget närma sig på Hornsgatannärma utanför Swedenborgs malmgård. Kuskarna uppe på vagnsbockarna ser hans trädgård och lusthus på andra sidan planket.
Tyglarna får hållas stramt för folkträngseln längs gatan ger inte mycket plats till passage. Särskilt som hästarna skräms av skräp som kastas från fönstren. Oklart och det hurras eller kastas glåpord, Fersen blir varse det senare då det kastas mynt mot fönstren och kanske var det också dynga.Utom Emauel Swedenborg, men han var insomnad av slaganfall, i London 1772
Mer svängrum blir det förbi Adolf Fredriks torg. Inte planteringar som dagens Mariatorg utan en grusplan där militären exercerat. Fersen hade iförd riddarrustning deltagit i praktfulla tornerspelet som Gustav !!! arrangerade på torget sommardagar 1777. Innan han som officer gav sig ut i Europa, och på fransk sida deltog i amerikanska frihetskriget. Varvat med en rad kvinnoaffärer, bland andra svenska drottningen Hedvig Charlotta och Frankrikes Marie Antoniette.

Trumvirvlar hörs då liktåget närmar sig. Leden tätnar längs gatan och fler syns uppe i fönstren. ”Konungamördare” skanderas som en budkavle längs gatan. Kopparslantar studsar mot rutorna i Fersens sjuglasvagn. Spottloskor fastnar på vagnens förgyllda ornment.

Ligger vinden på känns i näsborrarna lukten från träsket Fatburen. Stadens allra fattigaste, av brunnsvattnet tidvis svårt ansatta av pest och kolera, möter vid Hornsgatan ett aristokratiskt överdåd.

På årsdagen 18 år tidigare satt Fersen själv förklädd på kuskbocken på väg ut från Paris med kungafamiljen. Då de greps nära belgiska gränsen hade von Fersen redan stuckit iväg till Bryssel.

Stop 4. Mariatorget /Adolf Fredriks torg. Fattigkvarteren runt en grusplan

Pojkar beväpnar sig på Adolf Fredriks torg med med skräp och dynga, åtskilligt finns efter hästar och kreatur. Livgardisterna och hovets åkdon får passera tills de skrikande kastar sten mot von Fersens vagn. En sten spräcker glaset vid höger bakhjul. Utan att militären ingriper. Visserligen har de vapnen oladdade. Men några ryttare från Livgardet hade enkelt skyddat sjuglasvagnen från pöbeln. Förutom de fyra ridande generaladjutanterna omgavs likvagnen av 24 ståndsdrabanter till fots. Ingen ingrep tycks det.

Axels bror Fabian von Fersen sitter i en hovvagn länge fram men inte heller han ingriper. Ingen order ges från generaladjutanten Liljensparre, som rider i täten och ansvar för ordningen.


Torget väcker minnen hos von Fersen. Iförd riddarrustning deltog han i ett tornerspel på torget, i Gustav IIIs lag mot det som brodern hertig Karl ledde.
Mer om kärlekssagan von Fersen och Marie Antoninette. Klicka till StockholmsMix.
De hände sommaren 1777, då Axel var 22 år. Ändå hade han hunnit med en grandtour i Europa; militärskola i Tyskland, språkträning i London och i franska hovlivet stifta första bekantskapen med drottning Marie Antoiette.
Så mycket mer nytta än militär exercis har inte Adolf Fredriks torg vid denna tid, förutom som brandgata – en klokhet efter stora södermalmsbranden 1759.

1820 och kanske också 1810 serman på torget ett långskäggigt original, Getgubben Han säljer getmjölk, som anses bota lungsoten. I sällskap har Ekström getterna som han vallar till ängarna vid Sinkens damm; klädd med getskinn, bibliskt som en altartavla. Pengarna behövs för ryktet att stjäla dödas kläder gav honom sparken som dödgrävare på Maria kyrkogård.
Mer om getgubben Ekström i StockholmsMix. Klicka.
Stopp 5. Hornbackspuckeln och Maria Magdalens kyrka, i Bellmans kvarter

Kyrklockorna ringer, först Katarina och sedan Maria Magdalena. Den rest av orngatspuckeln vi ser idag visar hur trång den tidens Hornsgatan var. Lägg märke till Hans Marschalcks hus på nummer 4, med portalen på trappstegsgaveln, återställt som det såg ut 1810 och på 1600-talet byggt av visnskänken Marschalk.


Liktåget makar sig förbi tusentals personer som skränade längs väggarna. Många beskänkta av gratisspriten på krogarna, ovisst vem som betalade. Hornsbacken ner mot Södermalms torg är så brant att kuskarna får dra i bromsarna.

Rännan som sprängdes för spårvagnarna 1901 åt upp flera hus, ”Bellmans” bland annat. Michael såg dagens ljus i huset i hörnet Hornsgatan och Bellmansgatan. Hette då Björngårdsbrunnsgatan efter brunnen och i avlägsen tid Björngården, då känt för djurhetsningar.

Daurerska malmgården fyller hela kvarteret, med stora huset där Bellman föddes. Senare i uppväxten i kvarterets lilla hus vid St Paulsgatan, dit föräldrarna flyttade . Christoffer Polhem bodde i stora huset för att ha nära till slussbygget nära Södermalmstorg.
Kyrkklockorna i Maria Magdalena försöker överrösta gatularmet. Pojkar kastar sten mot Fersens vagn. Att döma av kläderna tycks de komma från fattighusen intill Dauerska malmgården, som fyller kvarteret mellan kyrkan och Adolf Fredriks torg. Familjen Bellman med lille Micheal bodde ett tag i huset, därav namnet Bellmansgtan av forna Maria Brunnsgränd.
Efter Bellman flyttade Christoffer Polhem ini huset för att få nära till slussbygget vid Ryssgården. Polhem dog 175i och husen försvann 1759 med stora södermalsmbranden som började här.

Gillade von Fersen d y Bellman? Pappa Fersen d. ä. kallade honom gyckelmakare. Yngre Fersen gästade krogen Blå Porten på Djurgården, vilket talar för lyssning till trubadurens skaldekonst. ”Mutter , jag kommer med lyktan upptänd , Med mitt glas , med mitt valthorn och bassongen spänd”. Ur Fredmans epistel nr 28 Angående slagsmålet vid balen på Blå Porten.

Hopen blir allt våldsammare, kanske för att många kommer från församlingens fattighus. Framför kyrkgårdsmuren far en sten genom vagnsfönstret. Inte ens fyra lakejerna bredvid vagnen verkar komma till Fersens hjälp.

Poeterna Stagnelius och Lasse Lucidor njuter sista vilan på kyrkogården. Christoffer Polhem och Bellmans sångmö Ulla Winblad, Maria Kristina Kiellström, är också gravlagda här.
Stopp 6. Södermalmstorg och vindbryggan, tröskeln till Gamla stan
Pojkhoparna blev djärvare ner mot Södermalmstorg. Pekar finger utanför grevens fönster och skriker ”Hurra för Fersen, kronprinsens mördare”. Fersen sträcker sig genom bakre vagnsfönstret som en sten krossat – och ber bli fredad.

Skränen tilltar närmre slussen och över vindbryggan som bromsar processionens framfart. Pojkar hänger på brokedjorna men lyckas inte få stopp på kortegen.
Även doktor Rossis vagn omringas, för italienaren misstänks ha förgiftat kronprinsen beordrat av syskonen Fersen. ”Där sitter Räven!” skriks det. Alla känner till fabeln i flygbladen hämtat från Nya Posten en vecka tidigare. Räfven och räfvhonan är syskonen Fersen, där kronprinsen är lejonhanen.

Kanske slogs Fersen av minnet 1792 då franska kungafamiljen togs till fånga. Det hände 1792 vid Varennes nära belgiska gränsen, med ett hjul skadat i brofästet. Fersen hade hyrt ekipaget och satt klädd som kusk under flykten från Paris. Fast Fersen hade lämnat flyktingarna före Varennes, med löfte om ett återseende i Bryssel.

Stopp 7. Kornshamstorg. Massaker med vedträn, käppar och sidenparaplyer

I vanliga fall stånd som säljer fisk och lantbruksprodukter. Ihop med latrintömning vid kajen. Denna dag smockat med folk som väntar på liktåget. Ringningen från Storkyrkan, tyska kyrkan och Riddarholmskyrkan blandas med sorgemusik från musikkåren. Överröstas av skränet från folkhopen då tåget närmar sig. Rop ”stenar åt Fersen” blandas med ”mördare”.
Vedträn och stora stenar finns det gott om, som slungas mot vagnen. Rutorna krossas och Fersen till synes blödande tar skydd i ett hörn. Kusken Bauer träffas, faller ner och hivar sig upp igen.

In på trånga Nygatan utsätts vagnen av störtskurar med sten och ved, även uppifrån fönster och tak. Folk greppar sidorna och piskar med käppar, även sidenparaplyer från bättre folk. Taket med grevekronan ramponeras. Ingen framför eller bakom Fersen vagn kommer till hjälp.
Vid Kåkbrinken stöter en sjömansklädd person en käpp genom fönstergluggen som träffar grevens huvud. Med tillropet ”din skakrmentskade rackare, du hr ej sluppit oss ännu”.
Mer om skithanteringen från bland annat Kornhamen i StockholmsMix. Klicka
Stopp 8. Stora Nygatan 1 vid Gråmunkegatan. Fersen jagas, liktåget fortsätter

Fersen blöder och manar kusken skynda hästarna, nära nog i sken av all uppståndelse. Framme vid Stora Gråmunkegränd stockar sig tåget före tvära avtaget mot Storkyrkobrinken. Män klädda till sjömän greppar tyglarna, hästarna släpps ur draglinorna. Livkusken Bauer dras avsvimmad från kuskbocken.

Huset vi ser mitt i kvarteret norr Gråmunkegränd ägdes då av Jonas Hultgren, kammarvaktmästare hos änkedrottningen. Värdshus en trappa upp med bostäder ovanpå.

Fersen som hukat sig under svarta rocken hjälps av en fanjunkare ur vagnen och tränger sig genom stenregnet i Hultgrenshuset. Oklart om aktören Josef Lambert hjälper Fersen eller skändar honom. (Han dömdes för detta till 28 dagars vatten och bröd och förvisades från Stockholm. Samt satte stopp för hans komiska skådespeleri på Djurgården).

Hästarna sätts ånyo för vagnen, kusken vaknar och äntrar vagnen. Som leds av överstallmästaren uppför Storkyrkobrinken till Slottet, med folkhopen efter sig. (Kusken gömmer sig sedan i Fersens palats på Blasieholmen).

Fersen förs uppför trappan till krogen, fylld med åskådare vid fönstren mot Stora Nygatan. Han gömmer sig en i kammare som vetter mot gården. Där folk tar sig från Storkyrkobrinekn oupptäckta i stället för från Nygatan där husarer vaktar.

Tumult uppstår då uppretade hopen bryter sig genom dörren. Kläder och ordensbandet kastas ut genom fönstret. Långa håret trasas av och Fersen blir blesserad.
Från slottet rider generladjutanten Silversparre till Nygatan, försöker lugna pöbeln och rusar upp till Fersen i kammaren. Med löfte att häkta Fersen förs han undan slag ut på gatan. Ett av skriken ”han skall knäckas kommer från en berusad finsk matros”, enligt ryktet adelsmannen Tandefeldt
Stopp 9. Riddarhusplan. Dödsstöten.

Von Fersen söker skydd i Bondeska palatset men folkmassan tvingar ut honom. Misshandeln forsätter på torget. Han blöder och faller till marken där en man hoppar på bröstkorgen, adelsmannen Tandefelt som det påstods. Livgardet står uppställda på torget men ingriper inte.

Stopp 10. Riddarsalen Stockholms slott. Stormig likvaka

Liktåget parkerar på borggården. Karl August kläds i svart serafimerdräkt i och läggs lit de parade i serafimersalen.

Klockan 4 anländer kung Karl från Haga, sammankallar statsrådet och kallar in mer trupp. Stor nervositet, rädda för upplopp som föregick franska revolutionen. Uppskattningsvis 6000 soldater vaktar gator och torg. Slotsportarna bommas igen. Utanför angrips vakten med påkar och stenar. Kanoner dras ut på gatorna. Några dödas och ett antal skadas, även bland militären. Hällregnet lugnar massorna.
Trots att vakter står står utanför slottet med laddade gevär uppstår tumult, skildrat i drottning Hedvig Charlottas dagbok.
Även vid kistan i serafimersalen räds man massaker. Aktören Lambert, grosshandlare Lexow och livmedikus Rossi hör till de många som arresteras. Fast inga misstankar riktas mot makthavarna som hetsat massorna mot Fersen. Det vill säga Mannerheimska ligan som 1809 års män de också kallas.
27 juni skruvas locket på kistan och förs för begravning till Riddarholmskyrkan.
/ Av Ingemar Lindmark