Bilderna från Ukraina visar brandskadade hus. Några som är byggda med väggelement har fallit ihop i en hög, som ett korthus. Det väcker frågan, hur säkra är våra nybyggda områden? Utan skyddsrum som husen byggts efter sekelskiftet.

2021 brann ett tjugovåningshus i Milano – med början högst upp, så hyresgästerna hann ta sig ut. De som bodde i Grenfell Tower i södra London hade inte samma tur: Minst 72 omkom då höghuset brann som en fackla. Ett trasigt kylskåp tog eld och det spreds till isoleringen i ytterväggen. Huset var byggt med en härdplast lika brandfarlig som cellplasten i Milanobyggnaden.

Och i ett tiotal liknande bränder i Sverige, låt vara att ingen omkommit.

Tiotusentals höghus i Sverige byggs på samma sätt, till exempel i Hammarby sjöstad: Ett lager frigolit utanpå betongväggen och sedan puts som ytskikt. Brandskyddet fungerar så länge putsen inte spricker – eller utsätts för en sprängning av förortsgäng eller terrorister. Den eldstorm som kan uppstå i krig törs man inte tänka på.

Brinner det i höghuset ska man helst inte springa ut i ett rökfyllt trapphus utan vänta på att brandkåren reser en stege mot fönstret. Förutsatt att man inte bor ovanför åttonde våningen, för högre når inte stegvagnarna. Förutsatt också att det inte brinner i plastväggen så att man hindras att ta sig ut fönstervägen.

– Användningen av cellplast har bara eskalerat de senaste tio åren. Fördelen är att det är ett väldigt billigt material som är lätt att bearbeta och har en bra isoleringsförmåga. Nackdelen är att det är väldigt brännbart, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen till SvT.

Kommer luften till brinner frigoliten som napalm. Den smälter som en svart brinnande sörja ner längs väggen och den svarta röken är extremt giftig. Än värre om en eldfarlig vätska, som bensin, når brandhärden.

För frigoilitisolering i småhus finns inga brandskyddsregler alls. Med en träfasad med en luftspalt under blir huset än mer eldfängt.