”Gamla Stockholm” var en av de stora attraktionerna på 1897 års Stockholmsutställning: En kopia av 1500-talets Stockholm i trä och gips – som även innehöll Stockholms första biograf (kinematograf) och visade “experiment med röntgenstrålar”. Med mera.

Intresset verkar långlivat: När Historiska museet 2008 bjöd in allmänheten till utgrävningar på den lilla konstgjorda holmen som föreställde miniatyrstadens Helgeandsholme (se nedan) kom under två veckor 4 850 besökande, varav cirka 400 grävde själva. Ytterligare ett par tusen besökare följde på distans från Historiska museets entréhall som var uppkopplad online med utgrävningsplatsen.

Stockholmsutställningen 1897 på Djurgården i Stockholm var en storslagen uppvisning av vad Sveriges industrialism kunde åstadkomma. Den pågick från 15 maj till 3 oktober och anordnades av kronprins Gustaf (senare kung Gustaf V), med anledning av kung Oscar II:s 25-årsjubileum som regent. Det var den fjärde i en serie av skandinaviska konst- och industriutställningar, som tidigare hade hållits i Stockholm 1866, och i Köpenhamn 1872 och 1888.

Utställningsområdet omfattade den västra delen av Djurgården (Lejonslätten). Premiärdagen kostade en biljett 10 kronor, men senare sänktes priset till mellan 1,50 och 2 kronor. Det enklaste sättet att ta sig dit var via den nya Djurgårdsbron eller den enklare äldre träbron bredvid, men det gick också många båtar över till Djurgården under tiden som utställningen pågick.

”Gamla Stockholm” var en del av utställningen och uppfördes i skala 1:2 på Framnäs udde vid Djurgårdsbrunnsvikens södra strand. Av utrymmesskäl placerades halva staden på pålar i Djurgårdsbrunnsviken och för Helgeandsholmen skapades en liten konstgjord ö.

Huvudentrén låg ungefär vid dagens promenadväg Lusthusporten. Via en bro över det som föreställde Norrström nådde besökaren miniatyrkopian av Helgeandsholmen, där Helgeandshuset och Myntmästarens hus låg. Från Helgeandsholmen ledde två broar till själva staden.

Den norra bron gick till Slottet Tre kronor, som var möblerat med autentiska historiska möbler. Den södra gick mot Inre Norreport som ledde till Smedjegatan och gränden Trångsund. I mitten låg Bykyrkan (Storkyrkan) och längre ner en fantasifull rekonstruktion av Stortorget med Rådhuset (Stockholms rådstuga) samt Kopparmatte på en hög skampåle. Det hela avslutades med Den Lustiga Teater.

Gator och gränder i modellstaden hade riktig stenbeläggning och byggnaderna, som bestod av gipsklädda trästommar, hade fasader med avtryck av murtegel och gråsten. Riktiga grisar skapade en tidsenlig lukt, och här fanns många hantverkare i arbete samt en lång rad bodar: tobaksbod, antikhandel, vävnadshandel, guldsmed, apotek, bokhandel, konditori och postkontor.

I en av entréns hörntorn utfördes det man i utställningsprogrammet kallar ”Experiment med röntgenstrålar”: För 25 öre kunde den som ville få genomlysa såväl sin hand som sin portmonnä.

Vid ”Niklas Port” uppträdde trollkarlen Edvardo och på ”Stortorget” arrangerades varje dag klockan tre slagsmål. Ett av dem filmades av den franske filmfotografen Alexandre Promio och blev under titeln ”Slagsmål i Gamla Stockholm” en av Sveriges första spelfilmer.

Vid en egen entré från Rosendalsvägen låg vad som kallats Stockholms första biograf: ”Lumières Kinematograf i Gamla Stockholm”. Entréavgiften var 50 öre för vuxna och 25 öre för barn och programmet varade cirka 15-20 minuter. Filminslagen var i regel bara någon minut långa och bestod mest av franska inspelningar som reportage, action, farser och diverse filmtrix.

Så här såg programmet ut den 21 september 1897, enligt annons i DN.

Men här visades även ovannämnda ”Slagsmål i Gamla Stockholm” och, redan sex dagar efter att den spelats in, filmen ”Konungens af Siam landstigning vid Logårdstrappan”, som anses vara den första helsvenska filmupptagningen.

En månad efter att Stockholmsutställningen stängts flyttades visningsutrustningen till en ny biograflokal på Kungsträdgårdsgatan 12 (nuvarande 18) där tidigare gamla Svenska Panoptikon hade hållit till.

På filmen nedan visas i en samling kortfilmer: hästspårvagnar över Djurgårdsbron, skådespel vid ”Gamla stan”, utställningsområdet sett från Ladugårdslandsviken, färja ankommer från stan, militärparad på Skeppsbron, konung Oscar II och kronprins Gustaf anländer till utställningen och tas emot.

Dessutom visas ett antal villor i en ”arkitekturuppvisning på okänd plats” samt åker en tur längs Strandvägen på väg västerut.

Förutom biograf och röntgenstrålning fanns det andra spännande nyheter på Stockholmsutställningen: Där kunde man för första gången i Sverige köpa varmkorv som snabbmat! Fast den serverades inte i bröd, utan köparen fick låna ett par vita bomullshandskar för att kunna hålla i korven utan att bränna sig. När man ätit upp skulle handskarna återlämnas till de så kallade korvmadammerna. Men många handskar försvann, därför började man istället baka bröd att servera korven i.

Nedan visas dagsprogrammet för 21 september (DN-annons). Förutom experiment med röntgenstrålar erbjöds exempelvis ”uppsläppta brevduvor” samt ”regattamanöver på Djurgårdsbrunnsviken”.

Sammanlagt var det mer än 3 500 utställare som visade upp sina produkter och företag på utställningen, och ett hundratal spektakulära byggnader och paviljonger uppfördes. De flesta revs sedan, bland dem den stora utställningshallen med kupol och fyra torn med förbindande bryggor till ”kronan”, allt byggt i trä. Byggnaden var uppemot 100 meter hög och i de två främre tornen fanns hissar som tog besökare upp till utkiksplatsen.

Bilden visar en luftballong redo att starta utanför hallen (Picryl).

Nedan är en av fotografen Oscar Halldins bilder av utsikten från ballongen. (PD) via Wikimedia. (Till höger syns ”Liljeholmens” stora stearinljus.)

Alla utställningsbyggnaderna var dock inte tillfällliga. Kvar på Djurgården finns än idag bland annat Skånska gruvan och Wärdshuset Ulla Winbladh, som under utställningen var paviljongen för Reinholds Ångbageri och Conditori. Hit kan man också räkna Djurgårdsbron, som invigdes 1897 och var dimensionerad för att Strandvägens spårvagnar skulle kunna passera, och Djurgårdens brandstation. som invigdes dagen före utställningen och idag ingår i Gröna Lunds bebyggelse vid Lilla Allmänna gränd. Bergbanan på Skansen byggdes också inför utställningen.

Biologiska museet byggdes redan 1893 och visar skandinaviska däggdjur och fåglar i deras naturliga miljö, med målningar av Bruno Liljefors. Fasadens stolta text löd ursprungligen: ”Ensamt i sitt slag – Djurlifs panorama – Utan motsvarighet i verlden. ” Det är nu det enda bevarade panoramat i Norden, men sedan augusti 2017 stängt för renovering.

Nordiska museet var ännu inte färdigt när utställningen planerades 1897, och en provisorisk del byggdes, som revs när utställningen stängde.

1800- och 1900-talets Stockholmsutställningar:

• 1866 – Den första i sitt slag
• 1897 – Med ett medeltida Stockholm på Djurgården
• 1909 – Den okända Stockholmsutställningen
• 1930 – När funkisen kom till Sverige