Var hade Sokrates jobbat om han flyttat till dagens Stockholm? Inte till Dagens Nyheter för att ogillade skriftspråket. Kanske hos Svt Uppdrag granskning – i sin iver ställa frågor och söka svar för att stimulera kritiskt tänkande och genomarbeta idéer. Fast förmodligen hade han fått sparken, för han brydde sig mindre om journalistisk faktakoll.

Hellre var han då en flanör på Drottninggatan, omgiven av lyssnare. Eller de kanske byter insikter i en Facebookgrupp?nFör Sokrates hade nog fungerat bättre i sociala medier, i en löpande dialog med publiken.

Skola till fots

Demokratin söker sina rötter hos Sokrates och hans lärljungar. Det fanns slavar som på stan undevisade ungar de hämtat i skolan. Till fots, därför heter det pedagog och handedare. Han och ungarna hö varandra händer för att inte komma bort i gatuvimlet. Likt vår tids dagisbarn. Vi har mer av Aten i våra skallar än vi tror.

Fast skrämd av Atens demokrati hade han nog gjort sig omöjlig även på nätet. Dolska krafter manipulerar, då som nu. Prästerna i hans Gekland likaväl som dreven mott Assange och andra sanningssägare i Stockholm.

Sokrates hade nog lagt sig i Stockholms skolpolitik, kanske som en proggesiv lärare på en friskola. Dragit ut eleverna på stan, ställt frågor och fått dom att reflektera. Varför inte så här.

Sokrtes hade slängt ut mobiltelefoner och datorer. Som trubbar av minnesförmågean och som mestadels förmedlar ytlig kunskap. Tar död på koncentrationen i irrandet på Internet avbrutet av spel i mobilen.

I stället för att samtala om viktiga frågor. Memorera med minnesknep. Som här MYS. Minnas djupet i stället för Ytligt vetande. Med Samtal och eftertanke. I stället för att ha näsan i en skrift eller bildskärm.

MYS, som i fedagsMYS – gärna med några vänligt sinnade lärare i Stockholm.

Överkurs, baserat på chetboten Perplexity:

Sokrates skulle troligen inte ha passat särskilt väl som reporter för SVT Uppdrag granskning, trots att det finns vissa likheter mellan hans metod och undersökande journalistik.

Sokrates filosofiska metod, känd som den sokratiska metoden, handlade om att ställa frågor och söka svar för att stimulera kritiskt tänkande och genomarbeta idéer 1 . Detta kan vid första anblick likna en journalists arbetssätt. Dock finns det flera aspekter som gör Sokrates olämplig för modern undersökande journalistik:

1. Målet med metoden: Sokrates syftade ofta till att leda sina samtalspartners till insikten att de egentligen inte visste något (aporia) 3 . Detta står i kontrast till journalistikens mål att avslöja och presentera fakta.
2. Fokus på abstrakt tänkande: Sokrates var mer intresserad av logik och tankar än av konkreta fakta 3 . Uppdrag granskning kräver dock noggrann faktainsamling och presentation av bevis.
3. Individualistisk approach: Sokrates ansåg att tänkande i slutändan är något privat och att man ska kunna göra det utan annan hjälp 3 . Modern journalistik bygger ofta på teamarbete och samarbete med olika experter.
4. Brist på skriftlig dokumentation: Sokrates skrev aldrig ner sina tankar 3 , vilket är oförenligt med journalistikens krav på dokumentation och källhänvisningar.
5. Etiska överväganden: Medan Sokrates metod kunde vara provocerande och utmanande 1 , måste moderna journalister följa etiska riktlinjer och respektera intervjuobjektens integritet.

Sammanfattningsvis, även om Sokrates kritiska tänkande och frågeställande teknik kan ha vissa likheter med journalistiskt arbete, skulle hans filosofiska metod och mål vara svåra att förena med de krav som ställs på en modern undersökande journalist på Uppdrag granskning.