Etapp 1: Stureplan- Blasieholmen
”Vi ses vid Svampen”. Med tre spårvagnsstopp runt triangeln var Stureplan en självklar mötesplats, mer än i dag. Stureplan med sina restauranger var under kriget ett vattenhål för flyktingar, journalister och spioner – i vad som kallas Nordens Casablanca, döpt efter agentfilmen med Ingrid Bergman.
Flera tusen i underrättelsetjänsterna spanade på varandra. Allt kunde fås för pengar, även kvinnor som svenska staten betalade för att ligga med diplomater.
Kändisstället Spy Bar i strykjärnshuset mellan Birger Jarlsgatan och Biblioteksgatan fanns inte då. Enda spännande med Danielska huset är att Mari Lang skrev in mord i husets bibliotek. Adress Birger Jarlsgatan 20 och numera även Stureplan 10. Googlevy.
Stureplan 10.
Scandic Anglais på andra sidan Biblioteksgatan ersatte 1959 huset med hotell Anglais som byggdes 1885 efter ritning av Hugo Zetterwall. Längst ner biografen Anglais med entré från Biblioteksgatan 26. Nya huset (Stureplan 10, då nummer 1) hyser kontor. Scandic Anglais vetter mot Humlegården, förr raggningsställe för homosexuella.
Ett hundratal i norska konstnärskollektivet höll till i Anglais spanskinspirerade källarrestaurang, som i Casablanca. Det söps och slogs i etablissemanget, döpt till Teatercaféet i exil. Värst var författarna ansåg Ivar Lo Johansson, som själv åkte på juling av dansk-norske författare Axel Sandermose – båda med hjärtat till vänster.
Stureplan 6.
Flyktingarna aktade sig för att besöka restaurang Regnbågen på andra sidan Sturegatan (Stureplan 6, då nummer 2). Ägaren, norsktyske nazisten Helge Johnsen, välkomnade där folk från Gestapo och Waffen SS. Oklart om han ledde ett Gestapo-nät i Stockholm. En regnbåge prydde skylten nederst bland neonreklamen.
Norma Stureplan var granne på adressen Stureplan 6, idag vid entrén till gallerian med Hedengrens bokhandel. Med tanke på besökarna kallat Gangster-Norma, en etikett som även fastnade på Norma på Kungsgatan och Sveavägen. Gärna frekventerade av flyktingar, nazistiska ägandet till trots.
Kedjan konkurrerade med billig mat hämtad vid en disk och telefonhytter. Därför var Norma Stureplan populärt bland svalorna i Sekreterarklubben innan de raggade spioner och diplomater på bättre ställen. Kaptenen Helmuth Ternberg på C-byrån, försvarsstabens spioncentral, betalade besöken för att få hemligheter avslöjade. Svalor fick de heta efter ryska förebilder. Se utdrag ur boken Sekreterarklubben. Teddy Ternberg, Stockholms James Bond, dyker upp på flera platser.
Stureplan 4
Från 12-rumsvåningen på Stureplan 4 ( organiserade försäkringsdirektören Alvar Lindencrona som under ett par decennier efter kriget organiserade Stay Behind, en svensk motståndsrörelse som skulle agera vid en eventuell rysk ockupation.
Lägenheten var en mötesplats för ett nätverk med vännen Tage Erlander, näringslivstoppar, militärer och CIA-anställde William Colby för CIA och under kriget verksam OSS Open strategic Service på Strandvägen 7.
Biblioteksgatan 5.
Snobbiga Cecil på snobbiga Biblioteksgatan lockade innefolket som ville slå klackar i taket, diplomater från krigförande länder inte minst. Norrmän stadda vid kassa gick gärna hit.
Senare gästat av Hasse Ekman och på inhysta nattklubben Alexandra av kronprins Carl Gustafs gäng. I huset byggt av Ivar Kreuger finns en auktionsfirma. Men inte längre Cecil och bion Röda Kvarn . Googlevy.
Birger Jarlsgatan 12.
Efter Mäster Samuelsgatan syns Birger Jarlsgatan 12 på hörnan mot Riddargatan. Där gömde sig under kriget brittiska underrättelsetjänsten SIS, Secret Intelligence Service (senare MI6) bakom ett passkontor.
Att tyskarna 1944 med Andresen kunde rulla upp SIS/MI6 organisation i Stockholm tyder på samma naiva amatörism som var fallet med Kim Philby på MI6 i London. En gentlemannasnobb kan inte misstänkas för landsförräderi, lika lite som hedern hos en svensk officer, typ Wennerström.
I Ian Flemmings Casino Royal avrättar SIS-agenten James Bond med kniv en norsk dubbelagent i Stockholm.
Ambassadören Mallet på brittiska legationen i Diplomatstaden var nog glad att ha Secret Intelligence Service på armlängds avstånd, dolt bakom ett passkontor på Birger Jarlsgatan 14. Visserligen var SIS mer rumsrent än sabotörerna på SOE som han senare fick i huset. SIS var illa sedd av svenskarna efter Alfred Rickmans misslyckade försök att spränga malmlastningen i Oxelösund. Under krigets första halva spanade Allmänna Säkerhetspolisen flitigt på den engelska verksamheten.
1942 gjorde SIS-kontorets Cyril Chesire och Victor Hampton på Birger Jarlsgatan ett verkligt kap. Aage Andresen representerade IB Farben i Danmark och kunde därför resa i Tyskland och Sverige. I Wien fick han från ungerske ingenjören Szenasky veta att tyskarna utvecklade ett nytt raketvapen. Som C-byråns agent R34 rapporterade han från sitt tyska nät om V1-projektet, om rampen på Peernemunde bland annat. Foton av en störtad V1 på Bornholm 1943 bidrog också till britternas satsning på motmedel.
Och ännu mer då de 1944 fick delar från en felnavigerad V2 i småländska Bäckebo – två månader innan dessa raketer regnade över London. Fast då var Andresen infångad av tyskarna och efter förhör satt i koncentrationsläger. Osäkert om han var dubbelagent så som Ebbe Munk, dansk militärattaché på Riddargatan, påstod.
Riche Birger Jarlsgatan 4
På Riche bytte spioner information, med dans för att bekanta sig med galanta damer. Eller vice versa för militära C-byråns svalor. Bättre mat blev det sedan 29-årige Tore Wretman tog över. Googlevy.
“Tikken” Ida Lindebräkk / Manus brukade trösta norska SOE-agenter på Riche då de återvänt från aktioner i Norge. Hon arbetade under kodnamnet Tante för SOE Special Executive Service på brittiska legationen. Förutom att skriva rapporter till London ingick att förse agenterna med vapen och cyankaliumpiller.
Hamngatan 2. Bjöds det flott på Cecil och Riche så lockade i stället det ekivoka i mysig spansk miljö på Bäckahästen vid Hamngatan 2. Tyska uniformer blandades med skådisen Julia Caesar och lika lesbiska kompositören Kai Gullmar.
Homosex var lag förbjudet fram till 1944 men här var det OK. Hovmästarinnan iklädd spanskt dok gick runt och pusslade ihop paren. Googlevy.
Berzelii park mittemot Bäckahästen.
I Berns källare gömde man från tyska legationen automatvapen att ta till vid en tysk invasion. Zum Franziskaner på Skeppsbron 44 lämpade sig bättre för tyskar som ville häva en öl.
Näckströmsgatan.
19 april 1940 arresterade polisen engelske direktören Alfred Rickman och hans kontorist tillika fästmö Elsa Johansson på firma Dentalmaterial på Näckströmsgatan 1 (mellan Berns och Chinateatern). Där liksom i bostaden på Gärdet och en källare på Östermalm hittades 200 kilo sprängämnen med tändanordningar. Dessutom vapen och propagandamaterial. Syftet var att spräng två lastkranar i Oxelösund för att hindra malmexport till Tyskland. Uppdragsgivare var brittiska SOE (Special Operations Executive) och SIS, (Secret Intalligence Service). Ett trettiotal i ligan greps. Rickman fick åtta års fängelse.
I parken närmast Dramaten finns minnesmärket på Raoul Wallenbergs torg.
NK Hamngatan.
Med gager från tyska storfilmer handlade Zarah Leander möbler på NK och sydde kläder på franska avdelningen. Hösten 1942 lunchade hon med vännen Jules Berman och NK:s Ragnar Sachs, jude även han. Zarah var före 1936 revyprimadonna hos Karl Gerhard för vilken Berman skötte reklamen. Efter Hästen från Troja 1940 ar revykungen ett rött skynke i Berlin.
Det ledde till förhör med fru Leander på för tortyr ökända Gestapohögkvarteret i Berlin – till sist hos propagandaminister Goebbels och en varning. Fan trot, krigets första offer är ju sanningen. Leander misstänktes som spion för både Hitler och Stalin av SÄPO, som skuggade henne kombinerat med koll av post och telefon.
I Televerkets källare på Malmskillnadsgatan 26 (nära bron över Hamngatan) satt svenska säkerhetspolisen med telefonavlyssning. Tiotals spårningsapparater ute på stan försökte fånga in agentsändare, kommunister främst som sände kodat till Sovjet. En var Kominternutbildade Solveig Hansson, som hade en sändare i Västerhaninge. Radiokontrollanstalten sorterade under Allmänna Säkerhetstjänsten. Med ett tusentals personer under statssekreterare Tage Erlander censurlästes posten. En postläsare var Astrid Lindgren som redan 1941 bodde på Dalagatan 46 nära Vasaparken.
Hamngatan 5
Få trodde under kriget att Intourist fanns nedanför NK på Hamngatan för turisternas skull. Chefen med täcknamnet Vasilij Sidorenko var i själva verket officer för militära underrättelsetjänsten GRU. I telegrammen som svenskarna avkrypterade hette han Stege. Unga paret Siderenko kom hit 1940 och bosatte sig i en lägenhet på Erik Dahlbergsgatan, även där synad av Allmänna Säkerhetspolisen. Han greps för spionage på Vasagatan i september 1942 och dömdes till tio års straffarbete.
Mer om bomberna i StockholmsMix. Klicka.
Utrikesminister Vjatjeslav Molotov hade till en början ingen framgång med de upprepade kraven att få Sidernko frigiven. I stället utökades straffet med tolv år på Långholmen. Regeringen benådade honom först 25 februari – tre dagar efter att ryssarna släppt bomber på Södermalm och i Strängnäs. Samtidigt släpptes britten Alfred Rickman, som misslyckades spränga Oxelösunds hamn. Ryssen fick biljett till Sovjet och Rickman flögs hem till Skottland.
Kungsträdgårdsgatan 8
Under kriget fanns här i anslutning till familjen Wallenbergs Stockholms Enskilda bank en filial till tyska Dresdner Bank under ledning av Olof Palmes tyskbaltiske morbror Ottokar Knieriem. Förutom affärer, för Himmlers SS bland annat, lär banken ha tvättat konst och andra tillgångar som nazisterna stulit i ockuperade länder. Knieriem var på samma sätt som Himmler patient till massören Felix Kersten. För att rädda judar sammanförde Knieriem i lägenheten på Kungsträdgårdsgatan Kersten tillsammans med Judiska världsrådets representant Gilel Storch och SS-folk. Ett rykte säger att tonåringen Olof Palme gick med bud mellan mötet och amerikanska legationen.
Blasieholmen Grand Hotel
Rick’s café i Casablanca med Humphrey Bogart och Ingrid Bergman fanns inte i verkligheten. En fiktion lika mycket som James Bonds knivmord i Stockholm. På Grand Hotel på Blasieholmen var däremot en mötesplats för diplomater och spioner där det hellre krigades med champagne än med kanoner. C-byråns James Bond, kapten Helmuth Teddy Ternberg, bjöd bättre damer på stort om de kunde raggas som spioner.
På Grands dansrestaurang möttes kärlekstörstande underrättelsemän lika kärlekstörstande kvinnor, eller så var de i sänghalmen ute efter militära hemligheter.
Skådespelerskor som kunde föra sig bland dignitärer var högvilt. En var norsk svenska Sonja Wigert som tills Expressen avslöjade henne i november 1944 var dubbelagent för tyskarna och svenska C-byrån.
Hon var stjärnan på Grand hotel, i Expressen hyllad “Sonja Wigert skred in på lyxkrogen i en exotisk doft av Shalimar, sidenklänningen glänste, och eftersom stjärnan bara var 160 centimeter hade hon höga klackar till fest.Så snart orkestern såg henne bröt musikanterna låten de spelade, de reste sig och bytte till Cole Porters ”Night and Day”. Det var en hyllning som alltid upprepades när hon svepte in under glaskupolen på Grand Hotel”.
Stjärna var hon också på Grand Royals dansgolv. Fast få visste att det var för att knyta kontakter som agent. Hon rörde sig fritt mellan Stockholm och Oslo där hennes familj var inlåst på lägret Grini.
På en blöt fest charmade hon rikskommissarie Terboven så att hon sedan fick kärleksbrev från honom – och familjen frigavs. En annan av hennes erövringar var den amerikanske översten Bernt Balchen, som i Norden ledde OSA (föregångare till CIA) och sedan insatsen mot Nordnorge. Innan hon avslöjades som dubbelagent rapporterades allt till försvarets underrättelsetjänst.
Grand låg bra till för grannen tyska legationen. Hermann Göring bodde på hotellet 1932. Tre år senare talade Hitlers ersättare Rudolf Hess om “Nya Tyskland” för tyska kolonin på Grand Hotel.
2 000 lyssnade påstås det och efteråt visades Leni Riefenstahls propagandafilm “Viljans triumf” från partidagarna i Nürnberg 1934. Zarah Leander sjöng i Grands Vinterträdgård.
Kriget fördes på många fronter. Chefen för brittiska sabotageorganisationen SOE, Peter Tennant, fick städerskor på Grand att peppra tyska gästers kalsonger och kondomer med klipulver. Inte ens Tennants fiktive kollega James Bond på MI6 hade samma sinne för humor.
Stockholm var spelplan för Lord Brett Sinclair och Danny Wilde i The Persuaders! 1971. Sinclair vaknar i sitt hotellrum på Grand Hôtel i Stockholm och inser att fått med sig en gift kvinna efter en blöt kväll.
I rollerna Roger More och Tony Curtis. I Ian Flemmings Casino Royale fick Bond sin 00-status för att i Stockholm ha knivmördat en dubbelagent.
Hovslagargatan 2.
Tyska legationen i Edenstamska huset växte under kriget med åtskilliga hundra personer, med plats för både Gestapo och militära underrättelsetjänsten Abwehr. Legationens chef var prinsen av Wied, som knappast hade befattningen för sin duglighet utan för att han var släkt med Gustaf V. Slottet kunde prinsen se från privatvåningen i huset. Makten fanns på plan två med Werner Dankwort, ett legationsråd av svenska UD respekterad för sin distans till Berlin.
Doktor Wagner på Abwehrs Kriegsorganisation Schweden anställde tyska Erika Wendt för att avlöna agenter och hantera hemligt material. C-byrån hade snappat, förmodligen från dekrypterad teletrafik, att hon snarast var antinazist.
Visserligen fick hon inte träffa svenskar men föll ändå för inviten då en taxi
stannade med kaptenen Helmuth Teddy Ternberg, skön som den Gösta Berling hon beundrade. Under bilturen tackade hon ja till en supé och det blev fler dyra middagar med charmige kaptenen. Hon blev agent Onkel som till C-byrån lämnade en lista med n Gestapoagenter. Det blev hemliga möten där Erika till Ternberg lämnade hemlig kod.
James Bond en blek efterapning? På Berlins Tempelhof snöt sig Erika först i en kodpreparerad näsduk som lämnades till Ternberg. Gestapos skuggning oroade inte för dom hade han en tumme med. Fast det blev separata rum på hotellet till hennes besvikelse. Utan Wendts spioneri är det inte säkert att matematikprofessor Beurling hade knäckt tyska chiffret lika snabbt.
Då Hitler dog i skiftet april/maj 1945 hissades legationens hakkorsflagga på halv stång. De fyra hundra som fanns kvar i den tyska representationen internerades på ett slott för att mjölkas på information. Allierade representanter tog över lokalerna som senare blev bibliotek. Och sedan 2008 hotell Lydmar.
Läs hur tyskarna mördade 70 stockholmare på Blasieholmen.
Blasieholmsmsgatan 3.
På den adressen skötte Raoul Wallenberg juli-december 1941 företaget Mellaneuropeiska Handelsaktiebolaget, som importerade produkter från Ungern. Antagligen med koppling till släktingarna Jacob och Marcus Wallenberg eftersom de hade företag för utrikes handel på samma adress. Googlevy. Företaget flyttade sedan till Strandvägen 7A, intill amerikanska legationen.
Wallenberg, som bodde på Odengatan, utbildade hemvärnsmän och låg inkallad som sergeant på Svea Livgarde Linnégatan på Östermalm. Affärerna sköttes då främst av ungerske partnern Koloman Lauer, vars ungerska släktingar internerats av nazisterna.
I dåvarande grannhuset Blasieholmsgatan 5 bodde amerikanske diplomaten Herschel Johnson, vilken som ansvarig för humanitära frågor pressades från USA av War Refugee Board att rädda judar Ungern. Tanken att skicka Raoul Wallenberg hade funnits tidigare men överrabbinen Ehrenpreis i synagogan nära Berzeli park var i början emot. Svea Livgarde stretade emot för att i förväg permittera duglige plutonchefen Wallenberg. Johnson deltog i övertalningen, slutligen i ett möte med Wallenberg på Bellmansro strax före resan till Budapest i juli 1944. På samma djurgårdsrestaurang firade Wallenberg att han för sin nya mission fått mucka i förtid.
Tidigare under våren 1944 umgicks han med blivande TV-hallåan Jeanette von Heidenstam. Ålder skillnaden bidrog nog till att hon avvisade frieriet.
/ Av Ingemar Lindmark
