Åland laddad eller oladdad pistol – riktad mot Stockholms tinning?

9 juni 2022: Stort evenemang då demilitariserade Åland firar 100 års självstyrelse. i Mariehamn. Samma dag landstiger US marine corps på Gotland.

”Som ung besökte jag flera gånger Ålands vackra skärgård. Men om jag är korrekt informerad lär detta vara första gången som en svensk kung avlägger ett officiellt besök här. Och det är väl i så fall på tiden!”

Klippet är hämtat från kung Carl VI Gustavs tal då Ålands 100 år av självstyrelse firades i Mariehamn 9 juni 2022. Halva Åland fanns på torget för att höra kungen och president Sauli Niinistö.

Varför inget kungligt statsbesök tidigare, som drottning Elisabeths officiella visit i Mariehamn 1976? Kanske för att svenska samhörigheten länge var Finlands ömma tå gentemot Sverige.

Ålands flaggor vajade bredvid talarstolen; svenskt blågula men med et smalt rött kors i mitten. Den kom till på en sångarfest 1922 men förbjöds 1935. Tillåten först 1953 efter att landskapet fått en ny självstyrelselag. Egentligen har svenska språket på Åland ett bättre skydd än i Sverige.

.ax, inte .fi är landssuffix för landskapets webbplatser. Inofficiellt är AX också nationsbokstav på bilarna. Åländska frimärken är populära bland samlarna. Lobbarna i landstinget ha sett till att punktskatter är undantagna i EUs tullunion. Taxfree för spirituosa och tobak gäller för färjorna med mer eller mindre tillfälliga stopp i ögruppens hamnar. Så varför höra till Sverige om finska tillhörigheten ger mer i plånböckerna?

”Mottot för ert jubileumsår är Hundra år av egensinne, hundra år av att råda sig själv. Detta beskriver mycket väl Ålands speciella karaktär. Det är sant att ni har egensinne och att vi på fastlandet respekterar er självstyrelse”. I sitt tal tänkte kanske president Niinistö på Julius Sundblom, stående som staty bakom honom.

Ålands kung

”Min farfarsfar, kung Gustaf V, kände starkt för Åland och månade om det åländska folkets väl och ve. Tänk om han skulle kunnat vara med här i Mariehamn i dag!” Kungen kunde ha lagt farfars agerande i Ålandsfrågan.

Ålandsrörelsen, med bland andra Sundblom och Björkman, drev från hösten 1917 en politik att återföra Åland till Sverige. I juletid insamlades som det påstods 7 tusen namnunderskrifter. En åländsk deputation med bland andra Sundblom och Björkman lämnade namnlistan till Gustav V den 2 februari, strax efter att inbördeskriget började. Kungen visade sin stora glädje över initiativet.

Oavsett om de vita eller röda skulle segra ansågs att svenska språket och kulturen var hotat. Sundbloms mediadrev om påstådda ryska soldateskens övergrepp fortplantades från ägda Tidningen Åland till svensk press.

Vilket satte press på liberal-socialdemokratiska koalitionen. Hjalmar Branting, då finansminister, gav mer stöd till vita sidan i kriget än partikamraterna bland de röda i Finland. Eller han kanske mest företrädde gan svenska intressen. Ivrigt underblåsta av partibrodern Erik Palmstierna, ”röde baronen” som var sjöförsvarsminister. 700 soldater från Göta Livgarde ockuperade Åland i februari 1918.

En delegation ledd av Julius Sundblom och Carl Björkman uppvaktade i maj 1920 Gustav V med en ny vädjan att återföra Åland till Sverige. Både denna vädjan och kungens svar var skrivna av Palmstierna, nybliven utrikesminister i Hjalmar Brantings regering. Sundblom och Björkman arresterades i Finland anklagade för högförräderi. För att sedan dömas till två års tukthus. Internationella reaktionen ledde till benådning.

Nationernas Förbund beslöt 1921 att Åland skulle lyda under finsk suveränitet men demilitariserat med ett självstyre som garanterar svenska språket och kulturen. Till sångfesten 1922, där Sundblom talade ,komponerades en åländsk flagga. Som till ålänningarnas stora förtret förbjöds av finska myndigheter 1935. Sundblom for hem och sågade ner flaggstången sägs det.

Julius Sundbloms ville göra Åland svenskt och motsatte sig finska förslaget till självstyre under finsk överhöghet. Trots det gjorde valframgången honom till lantdagens talman. För att gå till historien som Ålandskungen, på en staty inom synhåll från lantdagen där han residerade.

Politiska lappkast före statsbesöket

”Vi har varit militärt alliansfria i 200 år och det har tjänat Sverige väl”. Partiledare Magdalena Andersson upprepade sitt partis mantra så sent som som våren 2022. I Dagens Nyheter klargjordes utökat militärt samarbete med Finland och USA, men klart nej till Nato som partikongressen beslutat. Opinionsundersökningar och finsk draghjälp öppnade i april för Natoanslutning Statsministrarnas pressmöte blev hett stoff internationellt.

16 maj 2022 får s-regeringen riksdagens stöd att tillsammans med Finland begära medlemskap i Nato.

Mötet i Mariehamn med de två statscheferna satt som hand i handske, speglat i presidentens tal: ”I dag går Finland och Sverige hand i hand även inom säkerhetspolitiken. Under de senaste månaderna har vår gemensamma säkerhetsmiljö förändrats på ett aldrig tidigare skådat sätt. Finland och Sverige har beslutat att stärka sin säkerhet genom att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato”.

Samtidigt med talen i Mariehamn tränade amerikansk och svensk trupp med pansar och flyg mot en tänkt fiende norr om Visby. Några hade hoppa fallskärm och andra kom med amerikanska landstigningsbåtar – liknande de ryska som skrämde svenska försvaret då de i januari gick in i Östersjön. 7 000 soldater under amerikanske befäl övade denna vecka i Östersjön med 45 fartyg och 75 flygplan. I Baltops 2022 deltog militär från 14 Natoländer tillsammans med Sverige och Finland.

Gotland är som ett osänkbart hangarfartyg enligt överbefälhavaren. Demilitariserade Åland tycks värnlöst som en Finlandsfärja.

Dessa veckors politiska häxkittel lär ge avtryck i framtidens historieböcker. Därför kryllade det av svenska journalister i Mariehamn 9 juni? Tvärtom, inte en rad om evenemanget i svenska tidningar (Frånsett Expressen som retade sig på att kungaparet smitit från kvällens konsert). Inte heller ett knyst från Sveriges public service. Iddes man inte skicka reportrar till Åland så fanns det välmatad pressinfo från hovet och presidentens kansli.

Bussresa med politisk symbolik

Tidigare denna dag bussades de prominenta gästerna till Bomarsund för att se resterna av ryska fästningen, som engelska och franska flottenheter skönt sönder och samman under Krimkriget 1854.

Presidentfrun Jenni Haukio gav drottning Silvia en historielektion.. ”Bomarsund påminner om Sveaborg” sa hon. Svenskarnas snöpliga förlust av fästningen vid Helsingfors bidrog till att vi förlorade Finland 1809. Revolten mot Gustav IV Adolf ledde till att vi har ätten Bernadotte på tronen.

På hemvägen stannade sällskapet vid medeltida Kastelholms slott. Borgen använde Gustav Vasa som jaktslott, lägligt beläget mitt i svenskfinska riket. Sonen hertig Johan förlänades slottet, där han bodde tidvis. Det var innan han blev kung som Johan III och i Kastelholm burade in brodern Erik XIV och drottning Karin Månsdotter.

Ett mer udda inslag hade varit om besökarna tagit en sväng till Saltvik, en dryg halvmil norr om Kastelholm. ”Varför äger Putin en tomt på Åland” skrev Expressen och syftade på ett nära två hektar stort markområde vid Kvarnviken, ägt av Putins kansli. Fredsavtalet i Paris 1947 tillät ryssarna att tvångsinlösa fastigheten, eftersom finska ägarinnan var gift med en tysk. Putin har inte syns till på förfallna egendomen. Göms där vapen och uniformer om gröna gubbar dyker upp landsatta från en färja? Som på Krim.

1918

Om bussen stannat vid Färjsundsbron ett par kilometer väster om Kastelholm hade gästerna fått mer pinsam lektion. Om det kaos som rådde här krigsvåren 1918. Öster om sundet finns Haraldsby där en postering svenska kustartillerister höll till. Svenskarna ville få stopp på general Mannerheims vita Nystadkår, som tagit sig över isen från fastlandet. Med oklara order från Stockholm var svenska officerare rådvilla. För samtidigt skulle bolsjevikernas röde ledare på Åland infångas.

Ministrarna i liberal-socialdemokratiska koalitionen tvistade under inflytande av tysksinnade Gustav V. Fast ortens folk välkomnade svenskarna då de såg svenska flaggan hissad i Haraldsby. Vad ville Hjalmar Branting, som inte stödde de röda partibröderna i inbördeskriget? Viss hjälp gavs till de vita men de var skeptiska till svenska politiken. Var Ålandsexpeditionen en humanitär insats som det påstods? Eller ville Sverige tillskansa sig Åland, hett traktat av många ålänningar?

Nära Godby väster om sundet skedde 19 februari drabbningar mellan en vit skyddskår och röda bolsjeviker nyss anlända från. Ryska soldater hjälpte de röda med gevärseld och artilleri.

Svenska förhandlarna bidrog till att desarmera Åland med ett vapenstillestånd. Röda gardet återvände frivilligt till Åbo. Nystadskåren protesterade i svenska hamnar då de evakuerades till hemlandet, med diplomatiska komplikationer som följd. De två tusen ryssarna återvände hem utan strid, med fartyg via Sverige.

Det var på folkhögskolan i Strömsvik norr Godby som Carl Björkman och Julius Sundbom sådde fröet till Ålandsrörelsen. Skolans minnessten har texten: ”Grunden till självstyrelsen lades 20.8.1917 då valda ombud för åländska kommuner på denna plats krävde Ålands återförening med moderlandet Sverige. – Högt skall det klinga vårt svenska språk.”

---

/ Av Ingemar Lindmark