Allupplevelser, multimedia, medborgarkontor, mötesplats? Folkbiblioteken famlar efter en ny roll. 1998 fanns det 1500 bemannade kommunala bibliotek, idag bara ett tusental. Antalet utlånade böcker per år har minskat från cirka 80 miljoner till 50 miljoner samma tid. Ändå växer kostnaden, nu 450 kronor utslaget på varje svensk. Med eböcker på väg bli en gökunge i kommunala budgeten.
Jag skrev runt sekelskiftet om framtidens bibliotek – i tidningarna, snackade på konferenser och krängde databaser till bibliotekarier. En villrådig bransch på den tiden. Det trampas fortfarande mycket vatten för vad är bibliotekens nya uppgift?
Utredningar om framtidens bibliotek finns åtskilliga. På regeringens uppdrag kom KB med rapporten Strategi för ett starkt biblioteksväsende 2022-2025. Med mer backspegel än strategi eftersom perspektivet stannar inuti boxen.
Plogar för framtiden
Politiskt ansvariga rekommenderas resa till biblioteket mitt i Kista köpcentrum. Öppet 10-20 nästan årets alla dagar. Med 2000 dagliga besökare ett av stadsbibliotekets mest besökta. 2 400 kvadratmeter men endast en mindre del för bokhyllor.
Mycket talar för att i Kista ges ett svar – som första steg till framtidens bibliotek. Med ett tänk utanför boxen inför samhällets utmaningar.
Gängbrotten i media skymmer det positiva. Kistabiblioteket fungerar som en smältdegel med flitigt studerande vid borden. Under mina besök i gamla och nya Kistabiblioteket har jag inte märkt minsta bus, inte ens retat mig på något högljutt. Som alltid tiger hälsan still, till skillnad från tidningsskriverierna.
Vid sekelskiftet skrev jag om Kistabiblioteket, då i en trång lokal. men ändå plats för ett IT-rum – med datorer för databassökning bland annat. Pionjärandan finns kvar; nu med läsesal, studierum och rader med datorer i båsen.
Släng böckerna
KIstafilialen är halvvägs mot det boklösa biblioteket. Litteraturen ryms en mindre del av lokalen, dit jag inte går ofta. Lånen beställer jag online för leverans från något av stadens biblioteket. Efter några dagar hämtas böckerna i reservationshyllan. Och vid återlämning slukas de i en automat.
Varför en utlånepool begränsad till stadens bibliotek? Hellre en lånelogistik gemensam för rikets alla folkbibliotek, i regi av KB eller Sveriges kommuner och regioner. Förslagsvis ett Riksfolkbibliotek efter samma modell som Apotea. Boken plockas i ett robotlager och skickas så att tidningsbudet hänger paketet på dörrvredet följande morgon. Säkert billigare hantering än den dryga hundring det kostar kommunens bibliotek brutto att låna ut en bok.
För biliotek anslutna till Libris bibliotekssystem finns rutin för fjärrlån. Fast i Stockholm måste böckerna hämtas på UB i Frescati och andra institutionsbibliotek. Få anlitar omständliga fjärrlånen, om man inte är sökproffs.
För historisk research använder jag gärna gratistjänsterna på nätet. Främst Google Books och Projekt Runeberg för böcker med utgången upphovsrätt. Denna kulturskatt kan gå upp i rök om lönsamheten upphör för Google. Eller om Runebergentusiasterna i Linköpings dataförening tröttnar. Frågan är öppen varför inte KB eller annan offentlig verksamhet står för digitaliseringen.
Biblioteken i Sverige rensar ut 1 800 böcker, varje dag. För att ge plats för inköpen eller för att ytorna krymper. Bibliotekarier behövs som kulturella filter. Dock inte om personliga preferenser tar överhanden. Det är en grannlaga uppgift där böcker som TinTin och Pippi kan åka ut.
I ett centralt riksfolkbibliotek finns mer att välja bland för inte många böcker åker i papperskvarnen. I andanom kanske en liknande lagerhållning för hela norden och EU.
E-böcker och ljudböcker kannibaliserar folkbibliotekens budgetar. För dyra pengar är de drängar till förlagen, vanligen 20-90 kronor per nedladdning. En distribution som lika gärna skötas centralt, typ ett riksfolkbibliotek med tuffare förhandlare. Effektivare hantering, dessutom med bara en hemsida i stället för en webb för varje kommun
Högskolebibliotek i varje kommun
Högskolestudier riskerar att återigen bli en klassmarkör. Månadshyran för studentrum i Kista ligger på runt 7 tusen. En studieskuld på uppemot halvmiljonen är ett hinder för många – om man inte jobbar deltid eller kan bo kvar hemma.
Många läser på distans, fast bara hälften orkar läsa hela kurser. Sämre lönsamhet kyler därför lärosätenas lust att utveckla undervisningen.
Plugga på svenska universitet är gratis? Mina kursböcker naggade studielånet rejält. Vissa böcker var skrivna av personer jag tentade för, säkert ett sätt att dryga ut lärarlönen. Även om kursstoffet gick att läsa hemmavid satt jag i UB-läsesalen. För att snegla på snygga tjejer och ibland byta några ord i cafeterian. Distansstudier brukar inte ersätta umgänget på campus.
Kommer svenska universitet tappa elever till globala jättar, till exempel Google, Apple och Spotify? Ansatser är på gång med nätbaserade studieplattformar stödda av prestiguniversitet som Harvard och MIT. På sikt med avancerat studiematerial, antagligen AI-producerat för en global marknad.
Distansstudiernas felande länk kan elimineras – om studenter knutna till svenska och globala lärplattformar kan sitta på ett kommunbibliotek. I exempelvis Åmål, med nätseminarier och sociala träffpunkter liknande biblioteket Kista. Tillsyn går att ordna så att inte studenten fuskar med tentor online.
I Kistbiblioteket finns bord och studiebås för alla som drop-in, utom för studierummen som måste beställas. Liknande studiemöjligheter på andra folkbibliotek?
Skandalen
Studiecirklar och lokala bibliotek hörde ihop för folkrörelserna, båda viktiga för demokratins framväxt. Hos socialisterna ABF. Bondeförbundet i bygdegårdarna sådde för Vuxenskolan, nu Centern ihop med Liberalerna, Konservativa bäddade för Medborgarskolan och Studiefrämjandet. NBV och Bilda har rötter bland frikyrkliga och nykterister. Folkuniversitet har akademisk bakgrund. Studiecirklarna behövdes för att utbilda egna medlemmarna. Det är ett behov som i det stora hela inte finns längre.
Ett tiotal studieförbund delar på årsbasis 2 miljarder i offentliga bidrag för studiecirklar och kulturella evenemang. En kvarts miljon cirklar lockade 1,5 miljoner deltagare 2019 varav 600 tusen var unika.
Studieförbunden har större problem än att elevantalet krympt från 640 000 2012 till 600 000 2019. Riksrevisionen skriver i en rapport 2022 ”granskning visar att kontroll och uppföljning brister i alla led, och att det finns tydliga indikationer på att statsbidraget går till annat än folkbildning”. Så illa att röster höjdes om korruption.
Risrevisionen rekommenderade ”Folkbildningsrådets myndighetsroll i kontrollen och uppföljningen av statsbidraget klargörs och förstärks”. Om det räcker för att åtgärda systemfelet? Regeringen går ett steg längre och kräver kraftfulla åtgärder i en skrivelse 2023. En option är att helt enkelt skrota studieförbunden. Och låta kommunerna ta över skötseln eftersom de redan bidrar med 600 miljoner per år.
Kista provbänk?
Mycket lär sparas på personal och lokaler om cirkelsverksamheten integreras med kommunbiblioteken. Tre fjärdedelar av cirklarna ägnas åt att studera konst, musik, media och humaniora – ämnen som sammanfaller med biblioteken kulturella uppgift. 90 tusen personer spelar enligt årsstatistiken populärmusik, med instrument och 4 000 replokaler delfinansierade av de tio studieförbunden. Nästan lika många körsjunger i en cirkel, för att nämna ett par exempel.
Skrotar regeringen Folkbildningsrådet och låter kommunerna ta över finns knappast bättre provbänk än i Kista. Inte minst för att nå en publik med utländsk bakgrund. De får här studiero vid datorn – för att lära sig språk, i en svensktalande miljö inte att förglömma.. Kursmaterial nås några steg bort på hyllan eller från en central bibliotekswebb.
Fakta
/ Av Ingemar Lindmark (Larsson)
