När nylonstrumpan kom till Stockholm – och andra ”strump stories”

När det nya materialet NYLON dök upp i USA fanns i Sverige viss misstro. Bland annat gick rykten om att kvinnor i nylonklänning blev nakna på fotografier…

Efter att ha tjänat stora pengar i första världskriget ville den amerikanske kemijätten Du Pont, världens största tillverkare av krut, dynamit och TNT, förbättra sin image. 1939 resulterade tio års forskning i NYLON!

Den banbrytande uppfinningen trollband publiken på världsutställningen i New York och beskrevs vid IVAs högtidssammankomst i Stockholm som ”silkesfibrer med lika stor draghållfasthet som stål”.

Fortsätt läsa ”När nylonstrumpan kom till Stockholm – och andra ”strump stories””

Vandring Götgatan -Vita Bergen, i maskrosbarnens kvarter södra SoFo

Garbo, Nacka Skoglund, Slas, Dagerman, Fogelström, Grünewald. Alla knapert uppväxa i dessa kvarter. Makalöst framgångsrika men ofta till högt pris. Vi stiftar under vandringen bekantskap med några av dessa, vissa märkta av oro och spirituosa. Vandringen startar från Skanstull T, norrut på Götgatan. Passerar Nytorget och Sofia kyrka. För att landa i Barnängen vid Hammarby sjö, med hospital och barnarbete i fabrikerna. Lärarhandledning. Klicka. Stopp … Fortsätt läsa Vandring Götgatan -Vita Bergen, i maskrosbarnens kvarter södra SoFo

Södra BB och den mörka historien om forna tiders farliga födande

Ovanför huvudingången på gården till Wollmar Yxkullsgatan 27B kan man fortfarande i guldbokstäver läsa: ”Stockholms stads barnbördshus”. Idag ligger här Mariamottagningarna, men när huset 1907 var nytt fanns här Sveriges största förlossningsanstalt. Innan det lades ner i september 1969 hade en kvarts miljon stockholmare fötts där.

Södra BB kom till som ett provisoriskt barnbördshus i mitten av 1800-talet. Stockholms dittills enda barnbördshus, Allmänna BB, hade stora problem med sjukdomar, framför allt barnsängsfeber. Av då okända skäl var risken för den fruktade febern betydligt större på sjukhus än vid hemförlossningar.

Fortsätt läsa ”Södra BB och den mörka historien om forna tiders farliga födande”

Vandring längs Åsögatan till Götgatan. Såriga kändisar i trendiga SoFo

Vandring SoFo, South of Folkungagatan. Inspirerad av SoHo i New York har kvarteren mellan Folkungagatan, Vitabergsparken och Götgatan döpts till SoFo. Med hängställen för spelutvecklare, reklamare, journalister och kulturskapare. Förr fattiga arbetarkvarter, skildrat i Per Anders Fogelström fem stadsromaner. Bekanta dig under promenaden med Carl Larsson, Albert Engström, Slas och Dagerman. Vandringen startar från Folkungagatan, busshållplats Londonviadukten. Som varken är en viadukt eller har något … Fortsätt läsa Vandring längs Åsögatan till Götgatan. Såriga kändisar i trendiga SoFo

I Stockholms arbetsstugor lärde sig fattiga barn hantverk. Nu har de blivit fritis.

Bild: Matteus arbetsstuga 1908 – 1912,
fotograf okänd (CC-BY), Stadsmuseet via Stockholmskällan.

1962 skrev DN under rubriken ”Än behövs arbetsstugan”:
Idag driver inga fattiga barn omkring tiggande på gatorna, men den gamla arbetsstugan behövs ändå, eftersom många mammor är dubbelarbetande och arbetsstugan liksom eftermiddagshemmet blir en fristad för skolbarnen.

Den första arbetsstugan var Adolf Fredriks, följd av Katarina, där Maud Westin (på bilden nedan) sedan 1945 är ”fritidsmamma” för femtiotalet barn om året. Hennes mor och mormor hörde till de damer som engagerade sig i arbetsstugornas verksamhet i början av 1900-talet.

Fortsätt läsa ”I Stockholms arbetsstugor lärde sig fattiga barn hantverk. Nu har de blivit fritis.”

Söndagsläsning 1924: Den nya gymnastiken på väg till Stockholm!

Redan 1904 hade dansken Jørgen Peter Müller publicerat ”Mitt System”, som småningom trycktes i 1.500.000 exemplar på 25 språk – och skapade Müller-feber även i Stockholm. Även feta herrar med punschnacke och mage samt korpulenta damer trodde sig här ha funnit Columbi ägg för hälsa och spänstighet: ”Sun, water and air”.

Müller hade som barn varit svag och sjuklig, och blev med tiden en entusiastisk ivrare för gymnastik och friluftsliv, mest känd just för ”Mitt system”: Gymnastiska övningar att varje dag utföras i hemmet vid öppet fönster av människor med så lite kläder som möjligt, och avslutas med kalldusch.

Fortsätt läsa ”Söndagsläsning 1924: Den nya gymnastiken på väg till Stockholm!”

Borgmästartrappan 1690 – 2024

Bild: Digitala stadsmuseet (PD) via Wikimedia Commons.

Inklämd mellan gamla och nya KF-huset ligger en mindre känd, men mycket gåvänlig trappa med det stolta namnet Borgmästartrappan. Våren 2024 räknar man med att nästa generation ska stå färdig: En fyra våningars betongkonstruktion med trappa, teknikrum och accessytor för media, servicerum och korridorer.

Men det började redan på 1600-talet.

Namnet fick trappan från (handels)borgmästare Olof Hansson Törne (adlad Törnflycht), som på 1690-talet ägde ett stenhus på Stadsgården intill trappan, som från början var rak. Bilden ovan visar Stadsgården 14 år 1900, med Borgmästartrappan till höger.

Fortsätt läsa ”Borgmästartrappan 1690 – 2024”

Brevet från barnhusbarn nr 11048 Carl Wilhelm Nyberg

1878 när Carl Wilhelm var 12 år skrev han ett brev till Allmänna barnhuset för att fråga efter sin biologiska mor Carolina Rosina, som han inte haft någon kontakt med sen han var två. Han blev intagen på Allmänna barnhuset i Stockholm när han var 11 dagar gammal, som ”ambarn”: Istället för att betala tog hans mamma 8 månaders anställning som amma för sitt eget barn och ytterligare ett. Dessutom skötte ammorna diverse sysslor på hemmet, och troligen blev modern kvar där när sonen redan efter fyra månader flyttade för att bli fosterbarn hos torparen Fredrik Carlsson och hans hustru på gården Götheborg i Frötuna, nära Norrtälje.

Fortsätt läsa ”Brevet från barnhusbarn nr 11048 Carl Wilhelm Nyberg”