Allmänna Barnhuset

Barnhusbarn: 1924 började Nils Gotthard från Allmänna barnhuset söka sin mamma

Nils Gotthard var bara 12 dagar gammal när han 1903 lämnades in på Allmänna Barnhuset vid Norrtullsgatan i Stockholm. Därifrån utackorderades han några månader senare som fosterbarn till en familj på landet. Som vuxen skrev han flera gånger till Allmänna barnhuset för att försöka hitta sin biologiska mamma. Till slut lyckades han.

Till Allmänna barnhuset lämnades många barn med ogifta och fattiga mammor som inte hade möjlighet att ta hand om dem. I registret anges Nils Gotthards mamma först som ”okänd”. Från slutet av 1700-talet till en bit in på 1900-talet var det nämligen möjligt för båda föräldrarna att vara anonyma. Lagen tillkom för att förhindra mord på oönskade spädbarn i en tid då det var mycket skamligt att vara ogift mor.

Fortsätt läsa ”Barnhusbarn: 1924 började Nils Gotthard från Allmänna barnhuset söka sin mamma”

För 100 år sen: Ett hittebarn på snälltåget från Mjölby

I augusti 1923 rapporterade DN om en ung stockholmska som plötsligt blivit ”fostermor”. Det hände på snälltåget från Mjölby, och hon var på väg hem till huvudstaden. I kupén fanns även en ung mor med en liten gosse, och efter 20 minuter blev hon ombedd att ta hand om pojken ett ögonblick medan modern uträttade ett ärende.

Istället försvann hon för att aldrig komma tillbaka. Den unga kvinnan genomsökte småningom hela tåget, men mamman verkade helt enkelt ha klivit av vid någon station. Kvar i kupén hade hon lämnat en unicabox med diflaska, kläder och andra förnödenheter.

Fortsätt läsa ”För 100 år sen: Ett hittebarn på snälltåget från Mjölby”

1923: Kan en ogift kvinna på 30-35 år verkligen väcka en mans kärlek? /Tvivlande 22-åring

På DNs Namn och Nytt-sida utbröt den 11 augusti 1923 en livlig debatt. Det började med ett läsarbrev som publicerades under rubriken ”Kärlek vid trettio?”:

Vi är 6 ungdomar i åldern 20-24 som har s k syjunta. Nu har vi delade meningar om en OGIFT kvinna på 30-35 år kan väcka en mans kärlek. Jag skulle gärna se att även herrarna ville svara ett sanninngens ord. Här är ju alla okända, så någon artighet behöver inte iakttagas!”
/Sign Tvivlande 22-åring.

TVÅ DAGAR SENARE publicerades de första svaren, där många erfarenheter skymtar. Alla män utom en svarade JA, en 30-årig ungkarl tyckte frågan var barnslig och sign Larsson trodde blint på ödet.

Fortsätt läsa ”1923: Kan en ogift kvinna på 30-35 år verkligen väcka en mans kärlek? /Tvivlande 22-åring”

1865: ”Zandahls kanon” – historien, visan och lite om uppfinnaren själv

Den 19 juni 1865 rapporterade tidningarna om en märklig händelse:
Den som i går afton kl. omkring klockan 9 passerade över Slussen mot Järnvågen mötte en människomassa på flera tusen personer, som under väldiga skrik och hurrarop rusade utför Stora Glasbruksgatan med en stor röd flagga. Någon ropade: ”Ryssen kommer!” och ett par högre militärpersoner i området lär ha blivit så rädda att de gömt sig i källare och på vind. Framför basarbyggnaden vid Carl Johans torg stoppades folkmassan av en större polisstyrka förstärkt av en militärpatrull.

Vad hade hänt?

Fortsätt läsa ”1865: ”Zandahls kanon” – historien, visan och lite om uppfinnaren själv”

1911: Den förskräckliga historien om flickorna som dränkte sig i Hammarby sjö

Vid Mosebacke torg står sedan 1945 en skulptur. Den heter ”Systrarna”, men de unga kvinnorna är inte systrar. Konstnären Nils Sjögren inspirerades av en tragisk händelse som på sin tid blev mycket omskriven i dagstidningarna och även senare satt mångas fantasi i rörelse.

DNs artikel den 20 september 1911 började:

Två flickor söka döden tillsammans.
Anträffade som lik i Hammarby sjö igår.

Förtfiflan öfver att ej få komma hem orsaken till dubbelsjälfmordet.

Fortsätt läsa ”1911: Den förskräckliga historien om flickorna som dränkte sig i Hammarby sjö”

”Slusseländet” fram till 1935 års trafikkarusell – som nu i sin tur skrotas

Den 30 april 1933 skrev sign Svale i SvDs söndagsbilaga om det intensiva byggandet och den hektiska trafiken vid Slussen. Men det fungerar ändå väl, mycket tack vare alla poliskonstaplarna.

Slussen idag är endast skenbart en bubblande häxgryta – i själva verket löper den väldiga trafiken så oklanderligt att man inte haft någon trafikolycka där på ett halvt år.

Och då handlade det ändå om ett provisorium – i väntan på den klöverbladsformade “trafikkarusellen” som 1935 löste alla trafikproblem.
Åtminstone till en bit in på 2000-talet…

Fortsätt läsa ””Slusseländet” fram till 1935 års trafikkarusell – som nu i sin tur skrotas”

En märklig uppfinning gör avtryck av naturen! Daguerreotypen visas upp i Stockholm.

I årskrönikan 1839-40 beskrivs den nya tekniken:

Det är förundransvärt hur solljuset, utan hjälp av människohand, på den metalliska beredda plåten graverat föremålen med sådan noggrannhet att man med förstoringsglas kan läsa affischer och husnummer, belägna på flera hundra alnars avstånd ifrån Daguerreotypen!

Den 7 januari 1839 hade Louis Jacques Daguerre presenterat sin fantastiska uppfinning för franska vetenskapsakademin. Den blev omedelbart en världsnyhet, Daguerre dekorerades i juni med Hederslegionen och fick senare en livspension från franska staten för att i gengäld släppa fritt processens detaljer utan patent.

Fortsätt läsa ”En märklig uppfinning gör avtryck av naturen! Daguerreotypen visas upp i Stockholm.”

DN 1930: Den siste av sitt skrå – Det gamla kammakaryrket dör ut med mäster Holm vid Folkungagatan

1930 års Söder beskrivs i DN som en liten värld för sig uppe bland bergen, svårtillgänglig på grund av ”Sluss-eländet (den besvärliga trafiksituationen före 1935 när den klöverbladsformade ”trafikkarusellen” stod färdig). Turister besöker sockerdricks- och kaffeterrassen på Fjällgatan för att beundra utsikten, men ”de vanliga” stockholmarna tar sig nog till Söder bara när de vill visa släkten från landet hur Stockholm ser ut på lite håll.

Och reportern tillfogar nostalgiskt: De två senaste årtiondenas stadsplanerare och byggmästare har gjort vad de kunnat för att förstöra Söders charm, med krokiga gator och gränder, och plankomgivna täppor med röda kåkar. Tidigare har här funnits många hantverkare, men nu försvinner de. En kammakare finns dock kvar – hittills.

Fortsätt läsa ”DN 1930: Den siste av sitt skrå – Det gamla kammakaryrket dör ut med mäster Holm vid Folkungagatan”

För 100 år sen: Bedrägerier modell 1923

Bland rubrikerna på DNs förstasida 4 augusti 1923:

Ruhrmotståndet kan övervinnas utan England / Presidenten Harding död av slaganfall / Kommunisterna ha lysts i bann i hela Finland – Riksdagsgruppen och partiledarna häktas. Tidningarna stängs och husundersökningar företas / Norsk torpedbåt sänker smugglare.

Och så handlade det om bedrägerier: De onda tiderna med deras hårda kamp för tillvaron har gjort människor mer än vanligt uppfinningsrika vad gäller utkomstmöjligheter. Konkurrensen är mördande och spekulativa hjärnor söker sig ständigt nya vägar.

Fortsätt läsa ”För 100 år sen: Bedrägerier modell 1923”

För 100 år sen: Det segslitna rättsfallet med den häktade kontorschefen som JO-anmälde sin domare

Bland DN-notiserna om aktuella rättsfall i slutet av augusti 1923 fanns ”Ett dyrbart Stockholmsbesök för Norrlandsbonden” (som blev av med 400 kr till en av stans tjänsteflickor) och ”Kontorsbesök i damsällskap med efterspel”.

Och så var det den häktade kontorschefen som JO-anmälde sin domare, eftersom han var missnöjd med dennes förhörsmetod. Tidningen kommenterar:

Det är inte precis en alldaglig händelse att en häktad anmäler sin domare, men detta är just vad den för mened häktade f kontorschefen hos aktiebolaget Radius gjort.

Anledningen var domarens “bristande taktkänsla” vid förhören.

Fortsätt läsa ”För 100 år sen: Det segslitna rättsfallet med den häktade kontorschefen som JO-anmälde sin domare”